På grund av att jag inte kom in på bloggen igår (var visst något fel på mina inställningar som jag nu har fixat) och för att jag somnade utmattad väldigt tidigt. Så därför ingen blogguppdatering som jag egentligen lovade.
Ser på stjärnor på slottet. På spåret igår. Det anses som gubb och tantprogram. Inte ungdomsprogram. Men. Jag tycker det är bra. Sitter och gråter när Gardell berättar om sin barndom. Om sitt liv. Och om Mark. Blir rörd på flera sätt. Så hemskt och så underbart vackert. Han har nog upplevt både sorg och kärlek, smärta och lycka. Och känner vissa likheter med denne homosexuella medelåldersman. Konstigt nog. Speciellt med det här jag försöker förklara för folk dagligen. Jag skriver musik i ett terapeutiskt syfte. Det är ju kul att vissa av låtarna anses så bra och anses beröra andra. Men mina låtar skriver jag egentligen först och främst för att hantera känslor och händelser i mitt liv. Inte för att få musiken utgiven. Bli känd. Tjäna pengar. Det hade ju bara varit en trevlig bieffekt.
Jag har dessutom snart skrivit klart min komplettering. Del 1 och 3 är klar och jag har börjat så smått på del 2. Go Maria!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar