måndagsklubben

Igårkväll kom jag på att jag var ansvarig för dagens tenta. Efter att jag varit ute och gått runt sjön. Efter att jag slängt av mig mina blöta paltor. Efter att jag begravt mig under täcken, i sängen, framför datorn och tvn. Så jag bestämde mig för att gå upp extra tidigt imorse och fixa dem nu på morgonen. And I did. Men det var hårt. Sen när jag satt där i tentasalen kom jag på jag glömt blocket till lektionen jag skulle ha direkt efter, så det blev att skynda sig!
Ibland blir jag trött på folk som skriver tenta. De tror att vi tentavakter inte har koll på reglerna. "Det här är ett gammalt kårleg"
"Nej, det är det inte, det står ju 2008-10-31"
"Jo.. rabatterna.. om du tittar här uppe går det ut sista september.."
"Jaha, men jag har mitt nya i bilen... så det är okej då va?"
"Ja, om du går och hämtar det så jag får se på det."
"Men alltså, det är väl onödigt? Bilen står ju parkerad där borta!"
"Du har 12 minuter på dig..."
Låt säga att jag, som inte är bilist, skulle köra runt i en bil och bli stoppad av polisen i en kontroll. Om jag då skulle säga "Men, mitt körkort ligger hemma i översta byrålådan, kan jag få åka vidare nu?". Tror ni då polisen skulle låta mig köra? Okej, inte lika drastiskt. Men ändå. En annan kille hade inte leg med sig alls men ville skriva tentan och sen gå och hämta. Åhhh. Efter mycket frustation fick jag iaf gå 15 min tidigare för den andra vakten så jag skulle hinna att hämta mitt block innan seminariet. Det behövdes.
Väl på seminariet finns det vissa som kommer undan med allt... gör inte alls uppgiften men får ändå godkänt i slutändan. Det är hopplöst. Jaja. Sånt är väl livet. Orättvist. Jag klarade min tenta med nöd och näppe och det är det säkert många som tycker det är orättvist också. Jag hade ju inte pluggat. Gick dit och skrev fastän jag var sjuk. Hade legat och sovit hela dagen innan och fram tills tentan.
Nu är det förresten bara 16 dagar (och 4.8 kg) kvar tills jag står där på scenen. Och ska sjunga. Och jag längtar. Och är grymt nervös. Och hoppas på att jag ska vinna såklart. Och försöker intala mig själv att det är fullt möjligt. Varför? Jag kommer ju bara bli ledsen och besviken. Men tror jag inte på mig själv kommer det ju aldrig gå. Eller?

Nu är det återigen dags för måndagsklubben. Några musikintresserade själar som samlas på Café Tuvfan, campus eget myshangout, med varsin gitarr, lite noter och en massa röster. Underbart var det sist vi gjorde det. Hoppas på ett liknande resultat ikväll! :)