textanalys

Här sitter jag. Igen. Utan att kunna somna. Mitt i natten. Fastän jag måste upp imorgon. Lyssnar på musik. Som jag älskar. Och jag funderar på vad det är som får mig att bli kär i musiken. För jag blir kär i musiken jag lyssnar på. Ibland kan man tom ta det för att jag är upp över öronen förälskad i artisten som framför låten. Och på ett sätt är jag väl det. Kär i artisten. Men inte i personen. I artisten. Som sjunger just den där sången. Med den där texten. Som jag tror mig förstå mig på. Och om jag förstår den på mitt sätt så tycker jag den är genialisk. Just nu har jag som ni kanske har förstått snöat in mig på Markus Krunegård. Har pågått ett tag. Och jag förstår att man kan ta det som att jag är kär i honom. Men egentligen är jag kär i hans musik. Och hans textrader. Och allt han skriver. Som låter så genuint och äkta. Som om det hände honom i förra veckan. Och så skrev han om det. Och så vill jag också kunna skriva låtar. Vara så ärlig att jag berättar precis hur det var. Idag gick det upp ett ljus för mig. När jag lyssnade på jag är en vampyr. Som jag hela tiden har tyckt varit jättebra. Men nu förstod jag den ännu lite mer. Och hela låten fick helt plötsligt en helt ny innebörd. Blev sådär 1000 m. djupare. Bara för att jag förstod varför de tre orden "bredvid okända skor" stod där. Och så är det nog kanske för Markus, precis som för mig, att allt man skriver betyder något. Och är det så, som jag tror, så är det så klockrent. Hela den versen. Alla verser. Hela låten. Sen har jag ju börjat analyserat laakso också. Som jag bara har lyssnat på innan. Och inte varit mer med det. Men nu när det liksom är Markus som är Laakso var jag ju tvungen att lyssna på texterna, och varför har jag inte gjort det innan? För de texterna är lika klockrena de! Och hade jag inte varit trött. Och hade jag inte förstått att ni inte orkar läsa mitt dravel såhär mitt i natten, så hade jag analyserat alla hans meningar. Men ni får nöja er med att tänka igenom Jag är en vampyr. Så blir det här inlägget inte så långt. Den versen. När han tagit bussen in till stan, och allt är underbart, fastän hunden skällt så är allt underbart.

Såg att det lyste. Hörde musik. Just där och då tog jag det som en invit
Men din blick var mörk och märklig där du stod på den trasiga mattan bredvid okända skor
Jag fatta allt och ingenting där stod ju du som alltid skulle va min
Du såg exakt lika påkommen ut som du var. Men ärligt talat det var skönt med ett dåligt svar
Hela världen är så underbar bara man får ett svar

En dag... en dag.. en dag.. Då kanske det är mina texter som någon bloggar om och säger är genialiska. Men då måste jag nog skriva lite till. gonatt.