fredagsfunderingar

Jag sitter på bussen på väg till jobbet. Läser Metro. 3 av artiklarna i metro (vilket faktiskt inte når upp till ett vidare högt antal) handlar om våldtäkter. Ingen av dessa tre artiklar handlar om en enstaka våldtäkt utan det är ett antal våldtäkter i varje artikel. Den första artikeln handlar om en tjej som som 12åring började bli våldtagen av hennes mammas nära vän. Våldtäkterna fortsatte i över 2-3 år och mannen hade enligt uträkning förgripit sig på flickan över 200 gånger. Den andra artiklen handlade om en 12årig pojke som våldtog kvinnor i Borås. 12 ÅR. Den sista våldtäktsartiklen handlade om hur män med makt i ett U-land våldtog kvinnor. Jag läste inte den så noga. Jag hade tröttnat by then. Om jag ska vara ärlig. Men. Det skrämde mig ändå. Jag har väl aldrig riktigt läst nyheterna ordentligt innan. Och att läsa Metro är väl inte heller att läsa nyheterna ordentligt. Men. Dagligen läser jag om våldtäkter, rån, mord osvosv. Det mesta som skrivs handlar om händelser inom Sveriges gränesr. Och jag undrar vart vi är på väg? Är det bara jag som har missat alla dessa hemska artiklar när jag som yngre bara skummade igenom nyheterna för att ta mig till lokal- och kultur/nöjessidorna eller har det blivit värre? Vart är vi påväg?

När jag, på vilan idag, av någon konstig anledning satt och kliade två av barnen på ryggen kom jag, helt hux flux, att tänka på ett pussel vi hade som små. Ett Pussel på en elefant som farfar hade gjort. Om jag inte minns fel. På pusslet stod det FEM. Frida Erik Maria. Pusslet var bara brickor, men det var ändå, om jag minns det rätt, ett av mina favoritpussel. Kanske för att det var unikt. Jag gillar annars klurigheter så något speciellt måste det ju varit.. men. Kanske just att någon lagt ner lite tid på något gör att det blir mer unikt än ett 100bitarspussel. Vad vet jag?

Jag hade mitt första utvecklingssamtal någonsin som lärare och även om jag kände att det var lite jobbigt så kändes det bra. Jag tror jag vinklade allting rätt. Men. Det var å andra sidan ett lätt barn att ha utvecklingssamtal om. Då blir det lättare att hålla dem.

Jag var på HM idag, har inte handlat kläder på ett tag så fick mig några nya klänningar och tunikor. Det var trevligt. Det låter som jag storshoppade. Men. Fest ikväll. Fest imorgon. Fest nästa vecka. Fest om 2 veckor. Julkonsert. Jag behöver något att ha på mig! :) En av tunikorna är dessutom faktiskt inte till fest utan till jobbet, eller möjligtvis 2. ;)

Sist men inte minst, på Hannas begäran, förra veckans idolavsnitt.