vad är konst?

Det är väl tidigare konstaterat att konst är abstrakt. Det är betraktaren som har rätt att genom sina ögon avgöra om en hundbajs är konst eller ej. För det mesta påstås tydligen var konst nuförtiden. Ja. Jag läser på aftonbladet. Jag läser om att Joaquin Phoenix bara fakear sitt psykbryt som en konstnärlig handling. Javisst. Han är smart och allt är bara en bluff. Varför? För konstens skull. Inte för pengarna då? De flesta andra som gör något sådant här gör det för den mediala uppståndelsen och för pengarna. Men Joaquin Phoenix är annorlunda, han gör det förmodligen bara för konstens skull. När jag nu tittar på min blogglista ser jag att Ellen har frågat sig samma sak. Men utifrån en annan artikel. Nämnligen en konststudent som har fakeat ett självmordsförsök - för konstens skull. Vad är skillnaden på de som fakear ett självmordsförsök för konstens skull och de som försöker begå självmord för uppmärksamheten? Kan man skylla på konsten när man misslyckas med något och folk inte tar en på allvar? Kan man bli friskförklarad med hjälp av konsten? Jag kommer ihåg en bildlektion vi hade under inriktningen där vår lärare berättade om elev som hade gjutit in en telefon i ett betongblock och kallade det för konst. Vem som helst hade kunnat göra det här - men det var konst bara eftersom han bestämde att det var så. Ja. Konst är abstrakt. Men nästa gång jag misslyckas med något och folk inte tar mig på allvar, ska jag skylla på att det är konst då? Är konst = bortförklaring?

popcirkus

nu är det inte långt kvar. till premiären av popcirkus. och även fast ni inte vet kan ni väl lista ut vem som ska spela på premiärprogrammet. en video är laddad så jag kan spela in. ifall jag vill. :) sen finns det ju på svt play. jag borde ju även lära mig spela in från tvn till datorn. så jag får det digitalt. men det får bli en annan gång.

idag skolkade jag från skolan och rensade upp i lägenheten. inte allt. men mycket har jag gjort. näst på tur står det att sortera alla papper jag har. har så himla mycket. osorterade. och måste ju få ordning på alla mina grejer. så mycket lättare att flytta då. ;)

efter ett litet besök blev det att jag fastnade framför tvn, datorn. Nu ska jag som sagt se popcirkus. Imorgon kommer mamma och ger mig lite saker. Ska bli skoj. Ska bland annat få flyttlådor och kuddar + papper som jag behöver för körkortet. Och pulver. Om lite mer än en vecka så är det akademisk högtid och då ska det bli kul att gå i fin klänning, men jag vill ju inte den ska sitta åt för mkt! ;)

för trött

Hittade ett gäng artiklar idag när jag tittade igenom dagstidningarnas hemsidor. Som jag först tänkte skriva om. Bara för att ha något vettigt att skriva om. Men har haft så mycket idag att jag inte orkade. Såg bl.a. en artikel på aftonbladet om en stackare som inte fått sina pengar i tid av försäkringskassan. Äkr var fyndigt nog överstryket och ändrats till en. Sen tänker jag lite. På vårt vattentäta rättssystem. Vårt skyddsnät. Som gör att ingen behöver ta ett ansvar och att man alltid kan falla tillbaka och sedan skylla på staten. Nu läste jag inte ens artiklen. Utan bara rubriken. Så jag vet inte vad den här tjejen hade för grund till att klaga på försäkringskassan. Men jag känner ändå att vi är duktiga på att skylla våra problem på någon annan. För det är ju inte vi som är ytterst ansvariga. Jag är alltid noga med att ha extra pengar på kontot ifall något händer. Jag tar inget bostadsbidrag och jag jobbar en himla massa extra för att ha råd med hyran under tiden som jag är student. Skulle jag stå utan pengar en månad för min hyra (vilket, peppar peppar, inte har hänt än så länge) skulle jag inte skylla det på någon statlig institution. Visst klagar jag att hyran är hög, det är den, orimligt för en student, men jag gör något för att få råd med den fastän den är hög. Ja. Jag vet inte om det blev ett långt utlägg. Men jag kan tröttna på folk som klagar utan att göra något åt det. Häromdagen, på ett seminarium, sa en tjej att vi inte hade något inflytande över vår egen utbildning, inte i det obligatoriska skolväsendet och inte på universitetsnivå. Hon upprepade samma påstående idag. Det inflytande man har när man går i grundskolan är egentligen sånt man säger för att läraren vill höra det enligt henne. Samma tjej påstod alltså också att vi inte har något inflytande över vår utbildning under tiden vi pluggar här. Jag blev nästan sur. Hon sitter av lektionstiderna, går ofta tidigare från föreläsningarna när hon väl är där och har ogrundade åsikter. Jag tycker absolut vi har en otrolig chans att påverka vår egen utbildning. Kanske vet jag detta för att jag har engagerat mig i diverse studentföreningar, suttit i utbildningsutskott och följt kårens arbete lokalt och nationellt. Jag vet att man har saker att säga till om. Men det är lätt att sitta och klaga. Att verkligen ta tag i det och själv göra något åt det. Det är lite svårare. Mycket prat och liten verkstad med andra ord!

det var inte jag, det var den där grisen

Man ska nog inte någonsin säga att man har hört och sett allt. Jag kan undra ibland om folk är allvarliga, eller om man verkligen tror på all dynga som påstås hit och dit. Eller vad sägs om det här, http://www.expressen.se/Nyheter/1.1443265/get-misstankt-for-vapnat-ran, som gick att läsa om i expressen häromdagen. Det kanske är så att de så gärna vill ha en gärningsman, att de lurar sig själva att tro att de kan vara så, eller så tror de verkligen på trolldom. Ja, jag vet då inte. Men undra inte om den där geten har varit och snott pengar av mig tidigare, jag tycker jag känner igen den!

the fear

veckans låt här. lily allen. the fear.



I wanna be rich And I want lots of money
I don't care about clever I don't care about funny
I want loads of clothes And fuckloads of diamonds
I heard people die while they're trying to find them

And I'll take my clothes off And it will be shameless
'Cause everyone knows that's how you get famous
I'll look at the sun and I'll look in the mirror
I'm on the right track, yeah, I'm onto a winner

I don't know what's right and what's real anymore
And I don't know how I'm meant to feel anymore
When do you think it will all become clear
'Cause I'm being taken over by the fear

Life's about film stars and less about mothers
It's all about fast cars and cussing each other
But that doesn't matter 'cause I'm packing plastic
And that's what makes my life so fucking fantastic

And I am a weapon of massive consumption
And it's not my fault,it's how I'm programmed to function
I'll look at the sun and I'll look in the mirror
I'm on the right track, yeah, we're on to the winner

I don't know what's right and what's real anymore
And I don't know how I'm meant to feel anymore
When do you think it will all become clear
'Cause I'm being taken over by the fear

Forget about guns and forget ammunition
'Cause I'm killing them all on my own little mission
Yeah I'm not a saint but I'm not a sinner
Now everything's cool as long as I'm getting thinner

I don't know what's right and what's real anymore
And I don't know how I'm meant to feel anymore
When do you think it will all become clear
'Cause I'm being taken over by the fear

En förbannad egoist.

Idag satt jag i biblioteket och pluggade i fyra timmar. Oroade mig över hur jag ska klara kursen, kvällskurserna, cuppsatsen, körkortet och att sedan flytta och hoppas på att få bostad och jobb. Känner att jag tagit mig vatten över huvudet ibland. När jag kommer hem har Yllet skrivit till mig på MSN, skickat en tidningslänk. Jag klickade, läste, grät och blev förbannad. Förbannad på världen och förbannad på mig själv. Förbannad på hur jag blåser upp de mest banala sakerna i livet till globala problem. Förbannad på hur vi kan kalla dagens samhälle jämställdt. Förbannad på hur vi kan klaga på de mest triviala saker. Hur vi i dagens samhälle är så sakfixerade. För allt jag tänker på är hur jag ska lyckas få med alla mina saker ifrån Växjö. Vad jag ska spara och vad jag ska slänga. Varför har jag ens alla sakerna jag äger? Hälften av det jag har kommer jag aldrig få användning för, har aldrig haft användning för. Ändå är det det jag bryr mig om. Eller. Jag vill egentligen inte påstå det heller. Jag oroar mig över annat också, såsom jobb och inkomst, ensamhet, tvåsamhet, trivsamhet. Men allt jag bryr mig om är att jag ska må bra och få ut ett så bra liv som möjligt. För vi människor är födda egoister. När jag slänger mat i skolan tänker jag inte ett skit på de svältande barnen i Afrika. Vilket jag förövrigt tycker är ett dåligt exempel. Man ska äta tills man är mätt. Sen ska man inte äta mer. Det orsakar fetma. Fetma orsakar olycklighet. Förresten har min mat inte det minsta som helst värde i Afrika för mina rester hinner mögla innan det har kommit fram. Men jag kanske borde satsa mina pengar på en välgörenhetsorganisation istället för mer prylar? För jag bryr mig inte i första hand om hur de våldtagna kvinnorna i Kongo mår. Inte för fem öre. Och det är det som gör mig förbannad.


http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=876962

eternal sunshine of the spotless mind

fan. skrev ett inlägg som försvann.
för jag använde mig av ett tecken man tydligen inte får använda sig av. "<" i en mening. Jaha. Så kan det gå när allting ska vara så tekniskt korrekt. i alla fall handlade inlägget om alla bra filmer som är ikväll på tv. eyes wide shut, king kong och ovanstående bl.a. Dessutom är det chuck-maraton på sexan. och det är riktigt bra! jag kommer bli hookad på ytterligare en serie. :P rachel bilson (summer O.C.) är med och gästspelar.

hej, jag heter maria.

När jag ringer till folk om viktiga saker. Så brukar jag presentera mig. Väldigt noga. "Hej, jag heter Maria..". Sen berättar jag varför jag ringer. Klart och tydligt. Så en sensommardag förra året skulle jag beställa biljetter till Lars Winnerbäck från ticnet. De behöver ju inte veta mitt namn. Ändå börjar jag precis så. "Hej, jag heter Maria..". Sen inser jag att de inte är så intresserade. Så jag börjar skratta. Josefin går bredvid och skrattar lika mycket hon. Och telefonisten måste tro att jag är galen. Som först presenterar mig och sedan skrattar. Jättelänge. Innan jag kommer fram till vad jag vill. Jag har fått höra det här några gånger. Jag kom och tänka på det idag när jag satt och läste en bok jag fick av min bror i julklapp. "Hej, mitt namn var Elton Persson." av sockerpopskillen Martin Svensson ni vet. En mer eller mindre självbiografisk bok sägs det. Och jag måste faktiskt säga att jag blev positivt överraskad. även om jag inte förväntade mig särskilt mycket till att börja med. Så gillade jag den.
Nu ska jag börja på flyga drake så fort jag förmår mig. Sen ska jag försöka rensa i min bokhylla någon dag också. Se vilka böcker jag gillar och vilka som kan skänkas bort till andra. Sen borde jag börja lyssna på alla de ljudböcker som befinner sig på min dator.
Det är mycket som ska göras.
Men just nu tvättar jag. Spelar poker. Och ser på Chuck.

spänningsdödare

Igår var Rockbjörnen. Markus vann inte en enda. Däremot vann Håkan. Och Amanda. Jag tyckte det var lite dåligt dock. Inte för att inte Håkan och Amanda förtjänar sina priser, inte för att Markus borde vunnit (eller bara lite därför) men för att OLA vann årets låt. Lika mycket SKANDAL som att EMD vann en grammis för årets låt. Dåligt var också att det var över internet och det laggade hela tiden. Dessutom var det några mindre roliga skämt med Markoolio och påstådda the Knife och ett fjantigt uppträdande av the Poodles trummis Kicken, där han satt och spelade trummor till några rocklåtar. Skoj. Roligt. Kreativt. Not.



Lite problemet med röstgrejer är väl att man röstar "fel". Jag sympatiröstar. Ser vart folk är nominerade och röstar så att alla mina favoriter borde få varsitt pris. Jag har ju så många jag vill ska få pris.



Jag var dessutom lite besviken på deras val att lägga ut tredje och andra plats först, innan första plats. Då dog liksom spänningen ut. Lite som när grammis visade statistik på vilka som hade vunnit. Det ska ju bara sägas.


Annars var det ju bra, men inte speciellt förvånande, att Heath Ledger kammade hem en Oskarsnominering. Synd bara att Maria Larssons eviga ögonblick inte fick en nominering. Bättre lycka nästa år Sverige. Varför gick ni inte på låt den rätte komma in?



Annars spelas A Camps stronger then Jesu

Im damned to feel the way I do

Tittar på SVTplay, P3guld-galan. Igen. Mest för jag har tråkigt. Har på musiken i bakgrunden och försöker plocka lite. Så här inte ser ut som ett BOMBnedslag. Och när jag ser på uppträdanden undrar jag inte om det är lite incest i musiksverige. För alla gör arbeten med varandra. Och så gör de duetter hit och dit. Jag har väl redan radat upp en himla massa Markus har arbetat med, Säkert!, Frida Hyvönen, Johnossi, Mapei, Peter Jöback (med Laakso), Dektektivbyrån (typ) osv. Gjorde något med Britta Persson och Veronica Maggio på julgalan oh no it's christmas.. i december på Nalen också. Men det var väl mer en tillfällig grej, eller det är väl alla. Säkert! som inte bara har gjort Det kommer bara leda till något ont.. med Markus stod även och körade bakom Markus på p3 guld, körade även (om jag inte såg fel) bakom Anna Ternheim. Det gjorde även El Perro del Mar, som förövrigt vann årets pop. Det känns som en enda stor familj, en kind of incestfamilj. Får man en gång in en fot och gör ett bra intryck har man nog en säkerhet och kan alltid komma tillbaka! Men dessa länkar har ju alltid funnits. Prata om Håkan, Jensen, Timo, osv och allting runt där. Broder Daniel, The Plan, Honey is Cool, Magnus Carlsson (Weeping Willows) osv. Det är väl kanske så att även om man är bra så behöver man andra bra människor för att underrätta de mästervärk som smyger sig in i våra hjärtan.
På tal om Timo så bör ni kolla på på spåret imorgon. Det är Timos dag och jag vet att det kommer bli fint. Förutom creep (som jag haft som veckans låt för ett tag sen) kör han säkert någon annan underbar låt, eller något fint medley eller något. Timo är fin han. Och han var på idrottsgalan, som jag inte tittade på, men min mamma ringde när det var Timos tur att stå på scen, så jag tittade på Timos version av Tina Turners Simply the best, och gud så fint det var. Och jo. Timo är ju en av mina hjältar av en viss anledning, men det kanske jag redan berättat, annars.. mer om det en annan dag. :)

godtrogen

En reklam på tv. Om antioxidanter. Ring in och tävla. Vad tror du? Är antioxidanter till för att få en fräsch andedräkt, bygga upp celler i kroppen eller rensa öronen. Kom igen. Jag blir nästan sur. Lotto. Kör det istället. För det här är fjantig. Stackars sate som inte kan svara rätt. Som att fråga. Vad har du dina ögon till? Att se med, att koka te med eller att sparka med? Hm. Låt mig tänka. Nej. Det är bara till för att lura av folk pengar. Och i slutet av reklamen står en gubbe och flinar. Ett riktigt hånflin. "Går du verkligen på den här lätta? Ja. Jag får ju en del av dina pengar när du ringer in så. RING IN." Det är det enda du hör honom säga. Men han säger det andra med sin blick. Jag lovar dig.

Jag ska förövrigt för typ första gången i mitt liv se på en tvdebatt. Nej. Inte första gången. Men jag är inte mycket för sånt egentligen. Fast egentligen är jag det. Om jag bara hade koll på när/hur/vad programmen gick. Och så. Men det orkar jag ju inte. Men nu ska jag kolla. Blondinbella hade tydligen tackat nej till tårtkastning med Katrin Z. Jag kan inte stava hennes efternamn. Jag kan stava hennes fd efternamn, Schulman. Men det är ju inte hennes förtjänst. Det är hennes fd makes förtjänst. Fast han tycker jag är ganska dryg. Så borde egentligen inte skryta med att jag vet vem han är. Men vem vet inte vem han är?

Läste på Annika Marklunds-blogg att hon var lite besviken över att hon bara var med på EN reklam inför stockholm fashion week. Stackars henne. Jag letar frekvent i alla Åhléns skivstaplar, men hittar inte mig en enda gång. Och jag tror, det finns fler skivor än reklamer till Stockholm fashion week. Så vem av oss är det mest synd om? :P

demokrati och målstyrning

Idag hade vi två föreläsningar. Den första på morgonen om demokrati och den andra om målstyrning. Jag vill inte säga att läraren var extra charmig, eller om det var ämnet som var extra intressant, men det var en otroligt bra föreläsning som gav mycket. Eftermiddagens föreläsning var bättre än måndagens föreläsning, men efter en sådan morgonföreläsning har man inte mycket val mer än att acceptera det faktum att man pratar om något tråkigt, eller inte lika spännande. You get my point.
Dessutom är jag förundrad över dagens teknik. Jag kan kika in på facebook och bloggen på mobilen under föreläsningen utan att någon märker det. Mäktigt!

Sen har jag varit lite duktig idag. Diskat och sorterat skivor. Men jag borde städa mer. Har ju sagt åt Josse att hon kan komma hit imorgon kväll.. och då måste här ju vara lite snyggt.. Lite iaf.

Imorgon ska jag förhoppningsvis få mina efterlängtade Cambridgeshakear!! =) Woho. Ska in till stan och kolla lite grejer också.

Sitter annars och kollar på "made in Sweden" som jag är lite halvimpad över. Tjejen är grym på att sjunga men skriver inget eget. Han den killen däremot skriver eget, som inte är så bra, och vägrar ta kritik, och dessutom så tycker jag inte heller han har en bra röst, påminner lite om Rod Stewart men ja. Han är väldigt negativ hela tiden. Varför tog inte Anders, Andreas och Leila chansen att spela in en skiva med mig? Jag lovar att ta till mig all kritik och inte vara negativ!

antingen eller

Ska jag, som så många andra, skriva ett inlägg om det som hänt idag, att Obama idag flyttar in i Vita Huset och dyl, eller ska jag ge er en rapport om hur min dag har varit?
Jag vet att det inte alltid är så spännande. Jag vet att många bloggar jag tyckt varit intressanta har sjunkit i intresse från min sida sett när de blivit alldeles för alldagliga. Istället för reflektioner om livet så har det bara rapporterat av "idag har jag..".

Idag har iaf jag varit hos skräddaren för att sy in klänningen till årshögtiden. Skulle ha samma som förra året. Men den varj u för stor så vi skulle sy in den. Men istället fick jag byta och ta en mindre klänning och den var också tvungen att sys in i midjan! Jag kände mig så lycklig, ståendes på den där pallen, utan att känna mig alldeles för tjock och fläskig.

Sen gick jag på en av mina kvällskurser, den bärande rösten. Men verkar inte vara som jag trodde så jag är osäker på om jag ska läsa den, kanske ska nöja mig med sång/performance? Eller var det bara för att jag är trött och känner huvudvärk. Allevo var inte heller att föredra. Känner mig trött och kraftlös. Cambridge är minsann inte överskattat av mig! Inte konstigt det gick som på en dans när jag drack dem. Kände mig helt annorlunda i kroppen när jag drack dem. Kommer få tag på dem tidigast torsdag, håll tummarna för att de kommit in till min konsulent då!!!

om man har tråkigt (som jag har nu)

kan man leta upp en rolig lista någonstans att fylla i. det här är en lista kopierad från facebook, av en utbytesstudent. så märk väl att "the wall" är min gästbok på facebook. Välkommen in till min värld! :P

Go to your wall and list the last 12 people who have commented. If someone has commented twice, skip to the next person...

1. Ola H
2. Mirja J
3. Marléne L
4. Victor W
5. Erik S
6. Petra N
7. Petra A
8. Amanda Joy D
9. Monica M
10. Cheryl P
11. Kristofer S
12. Jenny A

Q: Have you ever kissed number 6?
A: Nope.

Q: What's the best memory you have of 9?
A: Hennes steppdans. Moncia är en underbart glad och sprallig person som jag lärde känna i USA. Hon läste dans. Och var grym på just stepp-dansen.

Q: When's the next time you're gonna see 4?
A: Inte den blekaste. Stöter väl på honom på pudas när jag minst anar det.

Q: Is number 7 pretty?
A: Javisst.

Q: What was your first impression of number 11?
A: Lite dryg. Kanske. Ekonom och sånt. Men nu vet jag ju bättre! :)

Q: How did you meet 3?
A: Vi tog en kurs ihop i rörlig bild på gymnasiet. Höll på och filmade och så. Det var skoj. Härliga tider.

Q: Is number 1 a close friend?
A: Nej, mer en bekant skulle jag nog vilja säga.

Q: When was the last time you saw 2?
A: I torsdags! Jävligt länge sen innan dess. Men ja. I torsdags. När hon lämnade mig vid busshållsplatsen.

Q: Have you ever been to 4's house?
A: Nej.

Q: When's the next time you'll see 10?
A: Förmodligen aldrig mer i hela mitt liv. Sorgligt men sant. Det var en av mina utbytesstudenter. Men vi fick inte så bra kontakt.

Q: Have you seen 2 in the last month?
A: Ja, men det svarade jag ju nyss på! :P

Q: Have you ever been to the movies with 3?
A: Nej.

Q: What do you and number 11 talk about the most?
A: Oj. Innan var det kårgrejer. Sen blev det göteborg grejer, som också var kårgrejer. Nu är det väl mer Duluth och sånt. Eftersom han också har pluggat där nu. Träffade faktiskt på honom i skolan igår. Men det är ju en annan historia som inte har med det här att göra! :)

Q: Would you give number 5 a hug?
A: Kanske om det är ett måste... :P

Q: When have you lied to number 12?
A: oj. Jag tror inte jag har gjort det. Ever. Men det var länge sen vi träffades nu!

Q: Do you know a secret about number 2?
A: många. vill jag tro. om hon nu håller saker hemligt.

Q: Describe the relationship between number 8 and number 1.
A: När Amanda (8) pluggade här så bodde hon på Seminarievägen. Liksom jag. Hon gick då på Pudas och härjade. Och på Pudas. Dit gick även Ola (1). Och nu har jag ju inte så himla bra koll men kan vara mycket möjligt att han tom satt i Styrelsen för pudas den terminen Amanda var här och pluggade.

Q: Have you ever danced with number 6?
A: Nej. Det tror jag inte. Men vi har åkt tåg ihop.

Q: How long have you known number 12?
A: Sen trean kanske. Jag tror vi lärde känna varandra på fritids innan vi började i skolan tillsammans. Vi gick på olika lågstadie, men samma mellanstadie, i parallellklass. Sen gick vi i samma klass på högstadiet. Dessutom gick vi på scouterna ihop. Och åkte till Teneriffa ihop.

Q: Have you ever been in a fight with number 9?
A: Nej. Kanske om kristyrtuben och kavlen när vi bakade pepparkakor innan jul.

Q: Have you ever been a co-worker with number 7?
A: Sort of. Vi har ju jobbat ihop på pudas.

Q: Have you ever wanted to punch number 2 in the face?
A: Ja. Det har jag nog. Men det är sånt som går över.

Q: Has number 4 ever met your mother?
A: Nej. Det har han nog inte.

Q. How did you meet number 8?
A: Vi stod och fyllesnackade på pudas VT05. Sen visade sig att hon kom från Duluth, dit jag skulle året efter. Så därför blev vi kompisar. Så kan det gå. När man är full och pratar med allt och alla man ser.

Q: Did you ever accidentally physically hurt number 10?
A: Nej. Det tror jag inte.

Q: Do you live close to 11?
A: Kind of. Vi bor ju båda på campus.

Q: What is 1's favorite food?
A: Friterade grodlår och länsmansnäsor.

Q: What kind of car does number 7 have?
A: Tror inte hon har bil, men har hon så ingen aning.

Q: Have you traveled anywhere with number 5?
A: Ja. Vi har väl det. Till typ London och runt i england, Frankrike, Italien, Kanarieöarna, Danmark, Tyskland, Thailand, sen säkert mycket runt i Sverige.

Q: If you gave number 8 $100 dollars, what would they spend it on?
A: Resa till Sverige hoppas jag!

Q: Which one lives the farthest away?
A: 8,9 och 10. Alla i USA.

Q: Which one do you hang out with the most?
A: Innan 2an men nu är det förmodligen 5an.

you better find someone new

Nehe. Cambridge hade inte kommit än. Surt. En aningen. Så jag gick ner till ICA. Nu ska här provas! Allévo. Inte god. Sötsliskig med lite havresmak. Varför proppa sopporna med en massa socker? Det är väl jättedumt eftersom det oftast är sockerberoendet man vill bli av med. Men jag ska dricka detta i 3 dagar nu, har jag köpt. Sen hoppas jag Cambridge har kommit innan dessa 3 dagar är slut.
Dessutom ska man dricka dessa äckliga shakear 5 gånger om dagen. Jaja. Vi får väl se vad summan blir. Förhoppningsvis går jag väl ner något kilo. Och dessutom glädjer mig åt att få dricka cambridge. Drack den sista påsen jag hade kvar imorse. Gudagott i jämförelse. Som jag har sagt innan. Men går jag ner mina 15 kilo ivår är det värt det. Så mycket kan jag säga.

som januari är vit, ska jag också va

Jag sitter och lyssnar på hets! och börjar gilla det. Dumt kanske. Inte musiken men texterna. Och jag funderar lite på utvecklingsstadiet. Alltså. Texterna är bra. Men inte så vassa som hans texter är nu. Markus alltså. Pratar jag om. För er som inte hänger med. Vem annars skulle jag prata om? Jag pratade med en kompis igår och lovade jag skulle göra slut med Markus. Sluta lyssna på musiken och sluta prata om honom. Varför? Markus har något emot växjö har jag listat ut. Och det där med att Stockholm inte är så läskigt längre för det är bara folk som flyttat dit ifrån Växjö. Dessutom påstår han med Laakso att den värsta konserten de har haft var i Växjö. Jo. Vet ni vilken? Den jag var med och annordnade. Jag som varit så stolt. Över att jag har varit med och annordnat en konsert med Laakso. Även fast mitt huvudansvar inte låg på den konserten. Och jag inte ens såg konserten. bara gick förbi eftersom jag bar scen. (ja, jag är fortfarande bitter). Nåväl. Sitter och lyssnar på en hetslåt, 2006. Och det är bra. Som sagt. Och tänk vad man utvecklas av att faktiskt hålla på. För det märks ju att det blir bättre. Och jag känner tvärtom. Jag har låtar från när jag började. Som är så mycket bättre än de jag skriver nu. Typ. Men ja. Jag undrar när jag ska få en chans att utvecklas? Ge mig skivkontrakt!

vatten

När man dricker shaker måste man också dricka 3 liter vatten varje dag. Eftersom shakerna är vätskedrivande. Och man inte ska bli uttorkad. Och då kan jag lova er. Att om man dricker 3 liter vatten om dagen. Då blir man kissnödig. Och måste gå på toaletten många gånger per dag. Nu har jag bara en halv liter kvar för dagen. Sen så. Ringde henne nu också. Ska tydligen komma in nya imorgon. Men hon kunde inte lova. Så ska ringa henne på morgonen innan jag planerar att åka in. Så jag slipper ifall hon inte har något inne. Tydligen ganska många här i växjö som måste ha uppmärksammat denna magiska pulverdryck.
Dessutom har jag smort in mig, dagen till ära med Bath & Bodyworks Cool Citrus Basil Som jag fick gratis på hotellet i Miami. Och jag hittade en av flaskorna idag. Och tänkte att det ju hade varit mysigt. Så nu luktar jag Miami. Eller. Så som jag luktade när jag var i Miami. Och då blir jag ju påmind om det. Vilken underbar vecka det var! Dessutom är mina fötter, som har blivit väldigt torra, insmorda med ett tjockt lager pålitlig helosansalva, så mina fötter är lika oljig som en nyfödd bebis. Men funkar alltid när man behöver mjuka upp fötterna. Helosansalva, strumpor på det. Innan man går och lägger sig. Så blir fötterna som bebishud. Fina grejer det.
Nu spelar jag Selma. Och ser på smekmånaden. Och är sjuuukt hungrig. Glad att jag börjar med cambridge imorgon! Det lär bli som en lyxsemester.

dag 1

Så var det återigen dags med en ny kurs. Men jag kan för en gångs skull se slutet. En termin kvar. En C-uppsats och en vfu-period kvar. Sen ska jag ut i det riktiga livet. Verkligheten. Som den heter. Börja betala av studielån. Skaffa jobb. Leta lägenhet. Hitta mitt liv. Hitta mig själv.
Idag var även första dagen på shakerna. Eftersom jag inte hann in för att köpa shakerna idag så tog jag ett par gamla jag hade i skafferiet. Av ett annat märke. Och usch så äckliga de är. Jag håller för näsan när jag dricker och tackar gud för att jag hittat cambridge. För imorgon köper jag nya. Och då ska jag minsann inte behöva hålla för näsan. Det är som värsta lyxdrinken i jämförelse. Ska bara få tag på henne och få det bekräftat att det finns de jag vill ha, kakao mint. The one and only. Men det var upptaget nu. Så vi får se.

Jag har även, förutom att jag ska gå ner 15 kilo, bestämt mig för att ta körkort. I vår/sommar. Det som har hindrat mig har mest varit ekonomin. Och lite motivationen. För pengarna tog slut första gången jag skulle ta det. Vill inte hamna i den situationen igen. Och man är ju utsatt som student. Samtidigt ska jag skriva c-uppsats. Sen ska jag sommarjobba, förhoppningsvis sista gången någonsin, men endast 1 semesterperiod. Tror jag. Sen ska jag flytta härifrån. Jag funderar även på vilka saker jag ska behålla slänga när jag flyttar.
Har skrivit en lista på saker som behöver göra inom det närmsta.

Så idag. Alltså. Dag 1 i mitt nya liv.
Känns bra va?

vem hade kunnat ana?

slappsöndag

Idag gjorde jag mig förtjänt av att ligga kvar i sängen hur länge jag ville. Spela poker. Se på tv. Lyssna på musik. Och bara ta det lugnt. Inte göra något speciellt alls. Har försökt att rensa och städa lite här hemma också. För jag vet att det ser förjävligt ut. Och jag har ju lovat mig själv att slänga minst 2 skräppåsar i veckan. Så jag försöker hitta saker att slänga. Än så länge tror jag på det. Verkar ju definitivt som jag kommer hem med mer skräp än jag slänger ändå. Men ja. Får kanske öka skräpslängandet till 3 kassar.
Imorgon ska jag upp tidigt och åka in till stan innan skolan. Köpa gooda shaker. (Måste ju intala mig själv iallafall.) Har en shake kvar som jag kan ta som morgonshake. Sen jävlar. Nu ska det försvinna kilon! I promise. Har redan försvunnit de kilona som jag gick upp hos Mirja. Det känns skönt. Nu är det bara "julkilot" som ska bort. Och "stabiliseringskilona". Och sen 10 kilo till. Ungefär. Sen är jag nöjd för denna gången. Det är mitt mål alltså. Baserat på från vad jag vägde idag, 13 kilo. I can do it!
När jag står där. över 40 kilo mindre. Jag kan se det framför mig. Vilken jävla skillnad. Man måste visualisera för att kunna nå sitt mål! :)

årets låt

Ja. Så. Visste jag ju det lite innan. Men ändå. Markus. Markus. Markus. Så bra. Och äntligen lite vett i svenska folket. Inte jävla EMD. Nej. Nu var det bra. Jag är en vampyr. Bästa låt. Men hallå, aftonbladet, ni kan ju inte skriva fel. Markus blev inte årets nykomling. Han vann pris för årets låt. Och stackarn. Var alldeles likblek och sjuk. Och ställde sig ändå upp och sjöng. Bra skit.

Och sen vann Håkan årets liveakt också. Och ja. Håkan. Ni vet. Det går ju som sagt inte att inte bli glad. När en så bra person får så fina priser.

skit också.

gud så bull. jag trodde p3 guld var live. Men så var inte fallet. Eller så är p3 riktigt klantiga. Skulle gå in och kolla snabbt. Vilken ordning kategorierna kom i och vilka som var nominerade. Och nu vet jag alla vinnare! För de hade skrivit ut det. Skit också. Nu blir det ju inte roligt. Eller. Jo. Det blir det. För jag är nöjd (så nu vet alla andra också vem som kammade hem ett pris....). Men ändå bull. att de är så klantiga. Fan. Skit också.

årets artist

Alltså. Jag vill ju att Markus ska vinna. Något i alla fall. Men när Håkan tar hem priset. Då är det okej ändå. För Håkan är ju trots allt Håkan. och kommer aldrig att försvinna ur mitt hjärta. Om inte för tiden som kommer så för tiden som har varit. Fin inledning av honom också! När han spelade. Ja. Håkan. Du är bra. (Och du också Markus, även ifall du skulle gå hem tomhänt ikväll.)

fattar noll

Jag fick lite mellanrum mellan de två skrivningarna idag, lite rast. Kan man kalla det. Eftersom de i mitt klassrum gick tidigt.
Så jag bestämde mig för att äntligen ta tag i att se de Halvt Dolda, Jonas Gardells dramaserie på SVT. Och jag fattar ingenting. Men det kanske är meningen. Helt plötsligt är någon död. Fastän den fortfarande är med i serien. Som om ingen någonsin egentligen dör utan alla står kvar bredvid. Men jag förstår inte. Vem som är död. Och vem som lever. Och det gör mig förvirrad. Jag gillar när man måste komma på själv och tänka lite och inte få allt serverat. Men jag brukar å andra sidan komma på rätt snabbt. Men nu kan man inte komma på. Och det gör mig frustrerad. För jag vill förstå.
Men det är väldigt starka scener som berör otroligt. Som Gardell brukar kunna göra. Beröra och uppröra. Och det jag förstår tycker jag ju är bra. Så om inte annat får jag väl ta och se om alla avsnitten tills jag förstår. Jag kanske missat något!

15 arbetsdagar

Så långt har mina lärare på sig att rätta min komplettering. Det är egentligen orättvist. Jag vet. Jag kan välja när jag vill skriva kompletteringen, sen måste de rätta de på 15 dagar. Jag hade kunnat välja att ge dem det över semestern, men det gjorde jag inte. Hur orättvist det än är så vill jag inte att det ska ta 15 dagar. Jag tycker de ska rätta den på 2 dagar. Så jag får reda på att (om... var inte så optimistisk Maria!...) jag har klarat den. Sen har jag ju ett arbete till jag är orolig över. Som jag lämnade i torsdags. Att jag måste komplettera det också. usch. Jag vill inte.

Jag skulle ha vaktat en tenta idag, om jag inte jobbade redan. På vattentorget. Glad jag slapp det. Imorgon ska jag vakta en jättetenta. Vi ska uppdelas över 7 olika klassrum. Sen har jag 30 minuter på mig. Att hämta och göra iordning den andra tentan. Jag ska vakta. Och hinna äta något. Helst. Så jag hoppas jag får gå tidigt.

216 tentor. Ska jag hämta. Och dra med mig till Stenladan. Och sedan vakta poliserna.
jag har laddat med japanskt korsord och pocketböcker. så jag inte ska bli uttråkad.
Jag måset börja läsa mer. Jag önskar jag var en sådan som läste mycket. Bra böcker. Så jag blev mer intelligent. Och därmed kunde mer om saker och ting. Sånt som är viktigt. När man spelar tp. och ser på på spåret.

en dag i irritationens tecken

ja. så var det att gå upp tidigt.
tidigt. usch. jag gillar inte ens ordet tidigt.
förutom om det gäller att jag skrivit klart en uppgift. tidigt.
barnen var jobbiga. i skolan. med de gick att uthärda.
jag tog mig till norr för att fixa shaker. men hon var klart inte där.
på måndag. mellan 9-12. och då har maria skola. men skoj då. eller börjar 10. så får se. kanske tar bussen så jag kan åka tillbaka 9.30 och isf direkt till skolan. men vart ska jag göra av shakerna sålänge?
så jag börjar alltså inte förrän på måndag. punkt. en dålig helg till alltså.
kallt var det ute också.
sen har jag väl känt mig lite trött och så.
sov på soffan ett bra tag i eftermiddags.
imorgon blir det en massa jobb.
gick vidare i veckopotten men jobbar när delfinalen är. så får ta ut pengarna istället. vann faktiskt turneringen, tro det eller ej. även fast de sista händerna är på turspel eftersom man går allin hela tiden tills det är slut eftersom alla i slutet vinner samma grej.
när det är såhär. så behöver man något positivt. och indeed. en gammal bekant skrev till mig på facebook igår. och frågade om min myspacesida. javisst. och svaret man fick efter att han lyssnat? ":) Fantastiskt bra! Du har en fantastisk röst tjejen :)". Ja. Det är faktiskt mig han menar. Det värmer. När man får höra det. Jag blir lika förvånad varje gång. Faktiskt.

Annars har jag lyssnat på Markus ikväll. Förutom när jag såg på på spåret. Och jag måste säga att jag tycker Fredrik och Filip är helt underbart bra. Och så kunde jag en jävla massa ikväll. Och det är alltid mycket roligare att se när man kan det. Kunde till och med årtalet, långt innan någon tog det, tog det redan på Madonnas låt! Ibland är jag stolt över mig själv. Som kan sådan trivial kunskap. Jag älskar tp också. När jag kan det. När jag inte kan det är det mindre roligt. :P

kickstart

på lördag. ska jag börja. köper pulver imorgon. 3 veckor. sedan GI. 15 kilo ska jag gå ner från vad jag vägde idag när jag kom hem från Mirja. Vilket är lmycket mer än när jag åkte till henne. Vilekt är lite mer än innan julen. Redan imorgon kommer jag ha gått ner lite. I know. Men ändå. 15 kilo så kanske jag är nöjd. För alltid. Vi får se. Tror ni jag kommer lyckas? Någon som hänger på!?

Musik

Hur lägger man upp en låt här då?

okomplicerat

Nu sitter jag på tåget till Växjö. Påväg. Hem. Bort. Vart är hem?

Det är så skönt att umgås med Mirja. Okomplicerat. Inte. Numåstevihittapåenmassasakertillsammansnärviumgåsförviskahasakerattgörahelatiden. Vi sitter bredvid varandra. Framför varsin dator. Tittar på tv. Snackar lite emellanåt. Ja. Vi pratade tom på msn med varandra ett tag. Fast vi satt i samma soffa. Men det är skönt. När det är så. Att man slipper oroa sig över vad man ska göra. Och känna sig obekväm. Man får lov att knäppa upp byxorna, puta ut allt vad man kan med magen och säga precis vad jag tycker och tänker. Om allt.

Men nu är jag som sagt på tåget. Ser på nya scrubsavsnitten. Muttrar lite över att det alltid blir krångel. Även om krånglet inte var så farligt den här gången. Jag går in och sätter mig i tåget. Tar upp datorn. Så får jag reda på att vagnen ska kopplas bort och att jag ska gå till vagnen intill. Så jag tar datorn under armen och går till vagnen intill. Sätter mig. Hinner hänga av jackan och lägga upp datorn. Så får jag reda på att denna vagnen också ska kopplas bort och att jag måste gå ytterligare längre nerför perrongen. Och nu är det bara någon minut kvar tills tåget ska gå. Så jag hinner inte lägga ner datorn nu heller. Utan tar den under armen. Men det visar sig vara ganska många vagnar som ska kopplas bort ... så det är en ganska lång väg att gå för att ha en dator under armen. Nojiga Maria får för sig att i vilken minut som helst, närsomhelst, kommer datorn glida ur greppet och ramla rakt ner på perrongens asfalt. Fan vad man blir nojig av sådana tankar. Men. Det lyckades gå bra ändå. Sån tur är.

När jag kommer hem ska jag skriva ut arbetet som jag lyckades skriva klart igår. Ska läsa igenom det idag tänkte jag. Nu på tåget. Och se om det är några stavfel. Eller slarvfel. Sen så har jag redovisning av alla grupparbeten som vi har gjort i svenskan över julen. Och det måste jag också kolla. Så jag vet vad jag ska säga. Men först ska jag se klart scrubs.

porre, dh, msn och lösgodis

Mitt nya nyttiga liv som skulle börja i måndags blir lite uppskjutet. Efter en glass på stationen blev det bara värre. Lösgodis och porre (popcorn), grönsaker med vitlöksdip och beadip. Rödvin. Det onyttiga fortsätter idag. Har emellan varven stoppat i mig lite vindruvor, mirjas goda soppa, vatten men det onyttiga har ändå vunnit. Det är farligt. Speciellt som mitt illamående av att äta för mkt inte kom förrän imorse.. medan både Sanna och Mirre kände av det igår.
Vi har förutom att äta konstant, sett på sex and the city, desperate housewives, andra avenyn, spelat yatzy och tp, snackat skit, lekt med Melvina (katten), sovit extra länge och jag har, hör och häpna, skrivit klart min uppgift. Så resten av tiden ska jag bara softa! :)
Nu är det dusch, sen ska vi försöka ta oss ut på en liten promenad så vi gör något annat än sitter idag. Sen har jag en jävla utmaning i vår, att gå ner inte bara resten av mina kilon, utan även de jag gått upp i jul/igår,idag och imorgon. Wish me good luck

botgöring

Som en kompensation för min tidigare felberäkning av en MatteCuppgift min bror gav mig i en kommentar på bloggen, så ska jag lösa uppgiften för er. För jag löste den sen. När jag insåg jag räknat fel. Uppgiften såg ut på följande sätt:
3x^-3-1=80
1. 3x^-3=81
2.x^-3=27
3.1/x^3=27 I vilket bråktal som helst (där det inte finns en rest) kan man byta plats med nämnaren och produkten. Alltså.
4.1/27=x^3 Nu är x nästan fritt. För att få ut x måste man nu ta kubikroten ur 1/27. Som jag inte vet hur man skriver här. men iaf. Kubikroten ur 1/27 blir 1/3.
5. 1/3 = x
svar: x=1/3
Varsågod!

Vi drar till Malmö baby!

Nu är jag - efter mycket om och men - på väg med tåget till Malmö. Det kanske tar tid. Men jag är iaf på rätt tåg till rätt destination. Såhär såg det kortfattat ut.
Lektionen slutar tidigare, närmare bestämt 16.20. Jag hinner med 16.28 bussen in till stan. Därmed hinner jag med ett tidigare tåg, 17.04, till Alvesta och därifrån, 17.27 skulle jag åka x2000 ner till slutdestination Malmö, för ynka 5 kr extra. Javisst. En halvtimme tidigare framme. Lätt. Men så var tåget försenat. 17.50, i Alvesta. Så där sitter jag och väntar. Dum som en annan. Förbannad över att jag inte tog Goda Öresundståget ner, 17.20-19.12, som planerat. Öresundståget som inkom 17.33 till Alvesta. Men nej. Det är också försenat. 17.45. Jaha, då var det väl lika bra att ta x2000 ändå, som i vilket fall som går snabbare. Men då är det försenat ännu mer. Till 18.00. Jaha. Öresundståg alltså. Så nu sitter jag på tåget. Men hur försenat det än kommer bli så har jag inte något annat tåg jag ska byta till som gör mig ännu mer försenad. Skönt. Tycker jag. Och ganska bra om SJ kundservice säger samma sak till en. Den ena stod och predikade för att vi skulle ta öresundstågen. Den andra insisterade på att vi skulle ta x2000, för det tåget kör mkt fortare och de skulle absolut inte bli mer försenat utan snarare komma fram tidigare (säger hon 10 min innan det blir ytterligare försenat)...
Dessutom, eftersom jag blir stressad i sådana här situationer, klämde jag i mig en glass i alvesta, och hade druckit en fanta bgood. Så nu är jag i sockerchockstillstånd med huvudvärk. Jag som skulle bli duktig igen. Josse, jag kanske hakar på er om ni ska börja med ck!! :) Jag behöver det.
Nu ska jag försöka skriva den där svenskan.

lungt och sansat

Jag har börjat packa. Efter lektionen idag, eller faktiskt en halvtimme innan lektionens slut om det går som jag vill, sätter jag mig på bussen in till stan och sedan på tåget ner till malmö. Jag längtar efter att få träffa Mirja och Sanna igen! På tåget ner tänkte jag skriva svenskan. Är jag inte klar med den så får Mirja och Sanna stå ut med att jag tar en timme eller två av deras tid till att skriva färdigt den när jag väl är där. Jag har så mycket jag borde göra. Ändå slappar jag bara. Får inte riktigt klart packningen. Ser lite på Desperate Housewives och How I met your mother, båda nya avsnitt denna vecka! Scrubs. Har jag sett på en hel del. Har inte hängt med så bra så har uppdaterat mig, visade sig att det bara var en eller två avsnitt jag inte hängt med på.
Sorterade lite DVD filmer. Packade ner Ebba och Didrik. Så bra. Så bra. Ska snart göra mig redo för reodvisningen av Ma-uppgiften. Granskning av läromedel. Får väl berätta lite om Ma-serien och sen säga vad vi tyckte var bra och mindre bra med den. Ska bara prata i 5 min så är nog lungt. Jag gillar inte att redovisa. Man blir så utsatt. Men. Det kommer gå bra. Och så får jag ju förhoppningsvis gå tidigare. Och då är allt lugnt.

jag och blondinbella

Min bror har lärt mig att man måste ha ett irritationsobjekt i sin blogg. Som man kan skriva om. Störa sig på och hata lite i smyg för att skapa spänning. Folk tycker tydligen det är intressantare att läsa då. Dessutom, ju mer känd personen är, ju lättare är det att få folk hookade. Speciellt om personen i sig är någon som själv är placerad i ett tydligt fack, antingen hatad (då får man medhåll från alla som tycker precis likadant som en om personen i fråga) eller någon som är älskad (då kommer alla fjortonåriga tjejer (ja, det är flest tjejer, oftast i den åldern, eller i det stadiet av livet som bloggar och kommenterar andras bloggar (eller kanske tjejer i åldern 14-25 för att vara mer rättvis (men alla regler följs av undantag så jag ska inte säga för mycket kanske (det är väl mest min egna uppfattning))))) skriva i min kommentarlista om hur underbar den här personen faktiskt är och inte alls sådär dum och trög som jag skriver i mina inlägg. I mitt fall blir det väl då en känd bloggerska vid namn blondinbella som får stå ut med mina kräkreflexer. Jag tittade inte på lets dance i fredags. Jag går ibland, men väldigt sällan, in på hennes blogg för att kolla, en liten adrenalinkick kan man säga, eftersom jag skäms lite varje gång jag gör det, som om jag precis skulle ta en tugga av den förbjudna frukten, men jag försöker förstå vad det är som är så bra med henne. Hon och Kenza, och alla andra 17åringar som bloggar. Men hälften av alla inlägg är dem själva, poserande sött framförkameran i minimala outfits, skrivandes "såhär ser jag ut utan smink" bakom ett lager av foundation. Vad händer med dem som då råkar ha lite hjärna bakom sina inlägg? Men kanske inte direkt bryr sig om att vara snygga jämnt. Eller behöver den bekräftelsen av att visa att de är snygga. Eller helt enkelt inte är snygga. De som faktiskt har en åsikt som förhoppningsvis värderas bättre än den Blondinbella har om huer tjocka människor inte borde få gå på samma gym som henne eftersom det är äckligt att de har svettats på maskinerna. Åsikter som faktiskt gör någon skillnad. Snälla dagens samhälle. Mer hjärna och mindre utsida. Det är inte fel att vara snygg. Det är inget fel att någon gång ibland vilja ha bekräftelse. Bara man inte glömmer bort vad i världen som egentligen borde spela roll och vara viktigt.

so leave the radio on (not there anymore)

i höstas skrev jag en text. en högst personlig text. en text om en människa som sårat mig. men den handlar om så mycket mer än det. den handlar mer om att jag lämnar personen bakom mig. att jag inte finns där längre. att jag inte längre orkar med sättet jag blev behandlad på. jag gjorde nog "slut" med fler än en person i den texten. jag la en nyckel på hallbordet. vände ryggen till och gick ut genom dörren. för att jag inte längre ville vara ett offer. som gång på gång på gång på gång lät folk slå på mig. håna mig. utan att bry mig. och som en käftsmäll berättar jag att jag inte finns där längre. att de personerna kan fortsätta leta. men kommer aldrig att finna någon så pålitlig som mig. någon som verkligen alltid skulle funnits där. som alltid skulle älskat. som skulle älskat mer än någon annan någonsin skulle älskat. om jag bara inte blivit kvävd. gång på gång. skulle jag funnits där.

det är ju en ganska sorgsen låt i sig. om avsked. så min melodi till den blev sorgsen också. mollackord. och så. jag skickade också in texten till en textbank till låtskaparkursen. där man fick välja den om man ville. jag hade på förhand, eftersom jag lätt får prestationsångest, bestämt mig för att texten skulle vara könsneutral och självsäker. Vilket jag oftast faller på. Så inget "he" eller "she" med i låten. Inget som avslöjar. Det skulle lika gärna kunnat vara en av de coola bandkillarna som skrivit texten. Så tänkte jag. För då var det större chans att de faktiskt valde den. Så var det väl en eller två som valde den texten. Och visst känner man sig lite stolt att ens text blir vald. Det är ju ändå 12 andra texter att välja mellan och vad säger att just min text skulle vara bra?
Så hade en av killarna som gjort texten även spelat in den som sin slutuppgift. Och för det första var många förvånade över att det var jag som skrivit texten. För det andra var det så att jag inte kunde, hur tuggummisöt och catchy melodin ändå var, hjälpa att jag kände mig lite besviken. Texten var tagen ur sitt sammanhang. Denna låt som hade så mycket känslor i sig för mig. Hade blivit insatt i en trallvänlig sockerpopspåse omskakad för att vilken dag som helst sjungas med i på radio, kanske årets sommarplåga. Och visst är det kul att ha skrivit texten till en sådan hitlåt. Men till vilket pris. Min musik. Mina texter. Som jag vill ska betyda något. Som jag vill ska ha en mening. Som jag inte vill ska dölja sig bakom en fasad av lycka och fint ihopsatta ackord, har nu blivit nerstoppad. Längst ner i påsen. Bland tusen karameller. Omskakad. Och går inte riktigt att hitta längre. Kärnan är borta. Engelskan är dålig. Och musiken för gullig. Som ett gör om mig program. Forma mig och stöp mig i en mall. Så jag passar in i samhällets normer och lagar.

Förresten. Eftersom jag lyckats stöta på en och en halv av de personerna som texten handlar om idag. En person som låten faktiskt handlar delvis om, och en person som jag bestämde mig för efteråt hamnar i samma fack som de andra. Ska man säga ifrån när man blir sårad? Ska man säga ifrån när någon beter sig illa och trycker ner en. Trampar på en. Behandlar en illa. Kväver en. Ska man säga till då? Eller ska man bara lägga vänskapsnyckeln på hallbordet, vända ryggen mot personen och gå ut genom dörren?


(Förresten gick uppspelningen av min egen låt bra. Även om jag är lite besviken på ljudet. Det var lite hårt, kallt och kantigt. Och alldeles för högt. Men. Jag får väl lära mig själv. Så har jag ingen att klaga på sen.)

prettier

ikväll är det tentamensdags.
jag ska inför lärare, kursare och musikproduktionsstudenter spela upp min låt. det är lite pirrigt. för jag har inte hört slutresultatet än. så jag vet inte om jag är nöjd. men det är ju sent att tänka på nu. att be dem spela upp det och komma med åsikter. Det får bära eller brista. Jag messade ena killen nu. Ifall att de har glömt det. Frågade om det var klart. Yea. Hoppas den blir bra.
Lite nervöst är det allt. Eftersom låten är ganska personlig och så. Det är som Anna Nalick sjunger i sin låt Breath (2a.m.) (som förövrigt var med i gårdagens film) "And I feel like Im naked in front of this crowd, cause these words are my diary screaming out loud, and I know that you use them however you want to."

Annars har jag "bara" ett futtigt paper kvar att skriva på max 3 sidor, med radavstånd 1,5 som jag tänkte skriva på tåget ner till / hem från malmö. Sen är saken biff.

Om ni förresten vill höra låten som ska spelas upp ikväll, i en laidback akustisk version med dålig inspelning, kika in på min myspace och klicka på prettier. Eller på någon av de andra låtarna. Det är bara att go wild!

Nu ska jag till skolan!

not like love

Jag ser på filmen a lot like love. Eller såg. Den är slut nu. Den är fin den. Eller. Själva filmen är väl sådär okej. Men soundtracket. Wow. Det är ett par riktigt bra låtar där. What a feeling. Eller brighter den sunshine. Eller vad den heter. Look What Youve Done med Jet(s?). Breath (2 a.m.) med Anna Nalick. I´ll be there for you. Bon Jovi. Typ en massa andra också. Yea.

Jag tycker min tappra riddare borde knacka på dörren snart. Säga att jag är hans för alltid. Och att han gör vad som helst för mig. Vart fan är han? Jag blir så trött. Jävla karlar, varför ska det vara så förbannat svårt?

Annars måste jag erkänna att hets inte var så jävla bra. Trots Markus. Bara vissa av låtarna gillar jag. På något konstigt sätt. Eller. Jag tycker mer de är roliga än bra. De låter förjävliga. Men vissa texter är bra. Och man blir glad av de flesta låtarna. Sorry Markus. Tur att du bestämde dig för att köra solo istället.

Mirre+Marre+Sannalajnen

På tisdag funderar jag på att ta tåget till Malmö. Och träffa mina två sötnosar Sanna och Mirja. Och åka hem onsdagkväll eller torsdagmorgon. För jag har inga lektioner som stör. Och det är ju ganska nice!

Isåfall så tycker jag Mirja ska se på Andra Avenyn med mig, som har säsongspremiär, på tisdagkvällen. Jag tycker vi ska slacka en del. Snacka om allt som har hänt eftersom det nästan var ett år sedan vi sågs, jag och Mirja, och ett halvårsedan jag träffade Sannalajnen. Vi ska prata om pojkar, om utlandet, om fester, om minnen, om personer vi känner som vi tycker om och personer vi inte tycker lika mycket om, lite om skolan och framförallt ska vi skratta en massa. Det har jag beställt. Kanske tar jag med min Ebba och Didrik. För då är det högklass. Ebba och Didrik, Pippi Långstrump, Sunes Jul, Andra Avenyn. Det är sånt vi tittar på. När vi umgås. Eller någon äcklig film. Men då brukar jag vara upptagen med annat, såsom att surfa. Eller någon annan film, som Bring it on, eller Mean girls. Bara klassiker. Nu har jag bestämt vår mitt i veckan helg. Nu har de inget att säga till om.

Blev förresten väldigt sugen, igår när jag tittade på 10 orsaker att hata dig, att se My So Called Life. Kom inte på kopplingen först. Men sen kom jag på att de i filmen pratar om Jared Leto. Och det var nog hans fel. Den filmen är bra annars, 10 orsaker. Jag funderar bara på hur det funkar, det där med husfester, i USA. Jag borde ju veta egentligen, eftersom jag pluggat där. Men de gör om en flyer och skriver på den att det är gratis öl. Ändå tar folk med sig öl dit. Och bjuder uppenbarligen runt det på. Utan att de som har annonserat "gratis öl" behöver göra något. Dessutom bestämmer sig nån bara sådär huxflux för att DJ:a. Och kommer dit med hela sin utrustning. Sånt där funkar inte i verkligheten!

hasses brorsas låtsassyrras kompis

så har jag fått reda på. varför programmet heter så. för det är ju en låt. av tidigare nämnda hets. som heter så. och det är den som är på introt till programmet. och hur har jag kunnat missa markus stämma varje gång jag har sett det introt? för jo. jag har sett det programmet en eller två gånger faktiskt. även om det är ett BARNPROGRAM.

så dåligt att det är bra

Okej. Kanske för att jag är ett fan av Krunegård. Men nu blev jag ju tvungen att lyssna lite på hets. Har mest lyssnast på neråt, bakåt och Napalm på östermalm. Fruktansvärt bra låtar. När man har lyssnat på dem några gånger. Men nu gick jag ju in på deras hemsida och lyssnade även på aj, aj, paraguay. Rolig låt det där. Vad får man allt ifrån? Synd är att inte Trist, Javisst går att spela. Javisst är det trist. Det kanske är det som är hela meningen med den låten. Den finns inte. Detärvissttristattdenintegårattspelaeftersomdenintefinns, javisst. Ja. Nu när jul och födelsedag är över ska jag ta och göra mig en skivbeställning på internet där jag får alla de skivor jag önskade mig som inte fick plats i paketen. Några laaksoskivor, hets!skivan då, Frida Hyvönen. Timo. Och så. Hittar säkert en massa när jag väl är inne. :)
På tal om Frida Hyvönen förresten så har jag haft en teori ett tag, sedan Krunegård körade på hennes Dirty Dancing i ett psl-inlägg närmare bestämt, att dem två har en thing, och nu när det är bekräftat (på expressen) att han har flickvän, till min förtvivlan, undrar jag om det kan vara hon. När han gjorde "p3 musik" innan jul spelade han även en av hennes låtar. Så jag vill bara skriva det här. Ifall att det är så på riktigt. Så har jag redan listat ut det. Och det är ju lite värt. Att jag är så duktig på att lista ut sånt isf. Då kanske jag får lov att börja jobba på en tidning. Men om det inte är så. Så får jag väl lotsas som jag aldrig skrivit det här. Det återstår att se.

Nu avslutar vi med hets! tycker jag. Napalm på östermalm. För att det är så dåligt att det blir bra. Och om jag bara hade hört vad han sjunger. Hade jag kanske tyckt det var bra. Men framförallt blir jag glad av låten.

den vita makten

Nu kan jag med all rätt skriva det. För nu har jag skrivit klart alla 3 delar av kompletteringen. Känns ju för jävla underbart. Får man svära så i bloggen? Min bror har ju tydligen anmält min blogg för att jag har för mycket vit maktsnack i bloggen. Ja, vit makt och jag. Som till min födelsedag/julklapp då jag önskade mig skivan Hets!, helt oskyldig indiepop signerad av Krunegård, och min bror undrade varför jag önskade mig vit maktmusik. Man kan ju fråga sig hur han tolkar mig som person när vi träffas. Min bror, som faktiskt har börjat blogga. Kolla in honom om ni har lust. www.pocustanexplorer.blogspot.com. Och oj så roligt det var att länka helt plötsligt. Nu har jag ett arbete kvar att skriva. Det ska in på torsdag. Sedan är jag i fas. Det känns faktiskt skönt. Att äntligen vara i fas. Speciellt eftersom c-uppsatsen nalkas och jag inte vill ha några kompletteringar att skriva samtidigt som jag skriver den.

Dessutom ska jag få jobba minst en av veckorna jag är ute på VFU i vår. Känns skönt, att få lite cash samtidigt som man gör VFU. Nicenice. När det är på min sida.

lipmild (eller äntligen!)

På grund av att jag inte kom in på bloggen igår (var visst något fel på mina inställningar som jag nu har fixat) och för att jag somnade utmattad väldigt tidigt. Så därför ingen blogguppdatering som jag egentligen lovade.

Ser på stjärnor på slottet. På spåret igår. Det anses som gubb och tantprogram. Inte ungdomsprogram. Men. Jag tycker det är bra. Sitter och gråter när Gardell berättar om sin barndom. Om sitt liv. Och om Mark. Blir rörd på flera sätt. Så hemskt och så underbart vackert. Han har nog upplevt både sorg och kärlek, smärta och lycka. Och känner vissa likheter med denne homosexuella medelåldersman. Konstigt nog. Speciellt med det här jag försöker förklara för folk dagligen. Jag skriver musik i ett terapeutiskt syfte. Det är ju kul att vissa av låtarna anses så bra och anses beröra andra. Men mina låtar skriver jag egentligen först och främst för att hantera känslor och händelser i mitt liv. Inte för att få musiken utgiven. Bli känd. Tjäna pengar. Det hade ju bara varit en trevlig bieffekt.

Jag har dessutom snart skrivit klart min komplettering. Del 1 och 3 är klar och jag har börjat så smått på del 2. Go Maria!

100

idag fyller min blogg 100 inlägg. idag kommer fredagsfavoriten tillbaka igen. idag har jag varit i skolan. idag har jag sett ugly betty. idag är jag trött men ändå sugen på att gå ut och festa. idag har jag en ny idé till en låt. idag är en helt vanlig dag.

klant

insåg just att jag missat en ascool musiktävlig. fan. tipsa mig. om ni ser några. jag vill ju. tävla. speciellt i musik. och få igång den där karusellen någon gång. bli sedd. hörd. omtyckt. inspelad. utgiven. lyssnad på. älskad. rosad. publikfavorit. prisvinnande. på nästa års grammisgala. typ.

förresten finns det nya bloggar i min blogglista.
annika marklund. för min syster sa jag skulle gå in och titta, hon kände ju tydligen markus, och hade skrivit om honom någonstans. och så gick jag in och tittade. och så tänkte jag. ännu en modell. med bilder på sig själv i underkläder. utan något vettigt att säga. söt tjej som får betalt att ha blogg pga sitt utseende. om man ändå hade den turen. sen läste jag. och ändrade uppfattning. kanske har hon blivit känd för att hon är dotter till deckardrottningen Liza Marklund. men utan att veta att det var hon tyckte jag faktiskt hon var lite cool i populärmusik från vittula. och jag gillade faktiskt det jag läste. oavsett om hon är dotter till Liza Marklund eller ej. Blondinbella är också känd tack vare en av sina föräldrar. Hon gillar jag inte.

PSL. Per Sinding-Larsens blogg. Som jag upptäckte även den mest tack vare Markus. För att Markus var med i Musik med. Själv. Och med Laakso. och med Frida Hyvönen. Sen upptäckte jag en massa annan bra musik där. Som Glasvegas - Geraldine. och annat. Så jag började gå in och kolla där lite oftare. och nu gillar jag den. Oavsett om Krunegård står modell för rubriken på senaste inlägget eller ej. Det är lite beroendeframkallande. När man gillar musik. Och hittar en sådan underbar musikblogg.

Ingen verkar vilja följa med till Pudas. Får inte tag på Julia. Josefin är sjuk. Jennie svarar inte. (Bara kompisar på J?) I give up. Om ingen hör av sig snarast stannar jag hemma.

mitt tonårshjärta

brast lite igår när jag i en intervju med markus krunegård läste att han hade flickvän. attans. vem ska jag då gifta mig med?

annars tyckte jag grammisen var lite av en besvikelse. Speciellt årets låt. Även om inte Markus kammade hem det tyckte jag att det var den absolut sämsta kandidaten som vann priset. EMD. Jennie let me love you. Alltså. IDOL i all ära. Jag gillar IDOL. ibland. Men borde inte årets låt vara en låt som faktiskt betyder något. Som är djupare än smaklöst, alldeles för uttuggat tuggummipop? Sådan musik kan vara roande att lyssna på när man är ute. Men absolut ingen åretslåt-låt. Jag tyckte det fanns bättre låtar som inte ens kvalade som kandidat. Både Maggio, Kleerup och Jensen hade jag kunnat leva med att de fick pristet. Men EMD. Nej. Helst Krunegård. Men ja. Gjort är gjort. Hoppas rockbjörnen och p3guld har bättre utdelningar för mina favoriter. Håkan fick iallafall en fin grammis. Anna Ternheim. Fast tyckte hon bara förtjänade en. Vad ska hon med två till? Kleerup var också okej. Men tycker det är roligare att fler får pris. Jag vill väl helst att alla nominerade (som är bra...) ska få gå hem med en grammis. Tröstpriser alltså, kan man kalla det. Robyn förtjänade dock liven. Men Timo? och Markus? Varför fick inte dem? Och en jävla tur att Basshunter inte fick exportpriset. Det hade ju varit pinsamt.

Over and out för musikrecensenten Maria (som förövrigt har installerat cubase men har en för dålig dator.. skit också!)

nyårslöften

Som ni kanske har märkt (om det nu ens är någon som läser min blogg) så har jag varit på jullov. Och bloggen fick inte följa med. Jag tyckte det var skönt att inte tänka på något. Inte blogg. Inte skola. Inte pojkar. Inte något. Bara vara hemma. Spela poker. Fira jul. Fira nyår. Gå på mellandagsrea. Träffa Pernilla. Och komma med nyårslöften. Eftersom jag faktiskt lyckades med förra årets enda riktigt stora nyårslöfte. Att gå ner i vikt. Jag tror jag har många fler iår.

1. Gå ner mer i vikt. Det är fortfarande kg kvar som ska bort.
2. Ta examen i min lärarutbildning
3. Flytta ifrån Campus/Växjö, helst till stora, tuffa, coola Stockholm, men jag antar att jag inte ska vara för säker, sånt kan ändras snabbt.
4. Skaffa ett heltidsjobb. Jag har faktiskt aldrig jobbat heltid. Aldrig haft ett riktigt jobb och en fast inkomst.
5. Få koll på Cubase, spela in låtar och skicka ut en demo till skivbolag. I want it so badly.

Det är mina 5 nyårslöften. Och jag tror faktiskt att jag kommer klara av dem. Men. Den som dör får se.