på slentrian

Jag målar upp en fasad
när vi träffas på stan,
ler, kramar om,
du frågar hur jag mår
jag svarar ”ja,
lite trött bara,
annars är det bra”
men så tittar jag i spegeln
när jag kommer hem
och ser igenom mig själv
och förstår
att ingen kan gå på
färgen jag stänkt på
för den rinner av
och avslöjar ett genomskinligt skal
och när jag känner med mina fingrar
på min bleka kind
hör jag hur jag själv
viska orden från andras munnar
som jag aldrig säger högt
och lovar mig själv aldrig igen
jag vill inte erkänna
att de har rätt
men där står jag
och säger samma ord igen
och allt runtomkring försvinner
kvar är bara tårarna som rinner
tills någon knäpper till,
och jag svarar på slentrian,
”Va? Hur jag mår, ja,
lite trött bara,
annars är det bra.”

Ja. Den skrev jag ikväll. Och ja. Det är så. Att här läggs inte upp så mycket. Bara texter lite då och då. Och sen kan man kolla min andra blogg. www.metrobloggen.se/lchfpamittvis om man tror att det läggs upp lite mer där. om lite andra saker.